Bibliotekskatt

Har just läst boken "Bibliotekskatten Dewey" av Vicki Myron. Den handlar om en liten katt som hittas en morgon i bokinkastet på folkbiblioteket i staden Spencer. Katten adopteras av personalen och får tillbringa sitt 16 åriga kattliv på biblioteket. Vissa förfasar sig och andra gläds över denna lilla spinnande varelse som älskar och älskas av alla besökare. När katten dör stod hans dödsruna i 300 tidningar världen över kan man läsa i baksidestexten. Sant eller inte det här ska inte bli någon recension av boken utan en fundering kring biblioteksmiljöer.


Skulle stadsbiblioteket i Örebro kunna adoptera en katt? En som tassar runt hyllorna, sover i knät på tidningsgubbarna, leker med barnen och snosar efter mat på Mummel? Visst skulle det höja mysfaktorn med 100 % tycker alla vi kattälskare (men en liten katt skulle inte räcka till denna stora yta ; vi behöver minst ett par-tre stycken!) men jag kan redan höra protesterna från allergiker och katträdda och säkert många djurvänner.


Hur ska då miljön utformas på ett bibliotek? Mjuka soffor, fåtöljer är självklara men skulle en TV vara det? Datorer har vi men tv-spel att både nyttja och låna? Ska miljön vara som ett stort vardagsrum? Som en läromiljö? Eller ska miljön vara strikt professionell på gränsen till opersonlig? Ska det finnas prydnadskuddar, små lampor, blommor och annat pynt eller trivs vi i den mer avskalade miljön? Naturligtvis är det en smakfråga men också en fråga om hur vi vill
upplevas av våra besökare och vilket intryck vi vill skapa. Vad tycker besökarna egentligen om miljön?

Biblioteket är kommunens största offentliga rum och miljön borde vara viktig inte minst för politiker. Här visar kommunen upp sig och vi är ansiktet utåt. Det vore kul att få höra hur andra tänker kring den miljön vi har idag och hur man vill att den ska utformas. "Morgondagens bibliotek" ; vad är det egentligen?


Frågan kvarstår alltså ; kan stadsbiblioteket i Örebro adoptera en katt? och vad skulle den heta?




Marita