Från vänster till höger: Jan Hansson, Karin Svensson, Marianne Redman och Ulf Bolander

Boktips på nytt sätt!

2009-05-13T08:07:00.005+02:00

Kolla in vårt boktips om Sally Jones!
Här kan du se det filmade boktipset

Annica Arvidsson, barnbibliotekarie stadsbiblioteket

Dåren dotter av Mian Lodalen

2009-05-12T14:58:00.002+02:00

En delvis självbiografisk bok som både är dråprolig och gravallvarlig. Den sprudlar av livsglädje, men också av oro.

Oron för en pappa som är ovanlig, tjejtjusare, jobbytare, ibland kriminell och som ganska sällan har tid för sin dotter Connie. Varannan helg ska de träffas, men allt som oftast får pappa förhinder.

När pappa väl har tid så får Connie hänga med på det mesta, bara ändå, på barnförbjuden porrfilm och på dejter med pappans ständigt växlande kvinnor. Och på marknader, Connie blir snabbt duktigare än pappa på att sälja.

Istället för att fostra, att vara en klok vuxen förebild, så är pappa ofta som ett litet självupptaget barn.

Connies bäste vän blir Kalle, sonen till en kvinna som pappan för ovanlighetens skull har ett lite längre förhållande med. Han blir så småningom viktigare än pappa, Connies ständige följeslagare. Mycket tok hinner de två med, men klarar sig oftast undan upptäckt.

Med en uppväxt som läsaren anar inte har varit helt lätt i bagaget har Mian blivit en känd samhällsdebattör, orädd, snabb i repliken, rolig och samtidigt oerhört allvarlig i sin kamp för kvinnors liv i ett bra samhälle.

Marianne Redman, bibliotekarie Örebro stadsbibliotek

Finns boken på biblioteket?

En vanlig fråga

2009-05-12T13:49:00.003+02:00

Ser du glaskulorna som hänger från taket strax bakom informationsdisken på bilden? Nästan varje dag när jag jobbar i biblioteket stannar det ett litet barn och tittar på dem. Kommentarerna från barnen varierar:

- Ä, dä?
- Vad är det?
- Titta ballonger!
- Va fina kulor!

Ofta blir det ett litet samtal mellan barnet, föräldern och den bibliotekarie som är närmast barnet. Föräldrarna brukar fråga vad konstverket heter och vem som har gjort det. Glaspärlespelet är gjort av stockholmskonstnären Ulla Forssell. Jag tycker att det är väldigt vackert, och har du inte besökt biblioteket tidigare, så kom för att se på bibliotekets kanske allra vackraste konstverk!

Marianne Redman, bibliotekarie stadsbiblioteket

En handfull regn

2009-04-17T11:36:00.006+02:00

Sitter med en oläst bok framför mig och gläds. Det är En handfull regn av Niklas Rådström. Den har legat på mitt skrivbord en tid i avvaktan på läsning. Ännu är det några böcker som står i tur innan jag ska "sätta tänderna" i den. Jag har lånat den av en av våra besökare på biblioteket. Så roligt det är att få boktips av andra!

Så nu sänder jag mitt olästa boktips vidare till dig. Läs "En handfull regn". Det är en bok jag tror är väldigt bra! I den berättar författaren om sin barndomsvän och deras alldeles för korta tid tillsammans.

Har du något bra boktip? Berätta!

Marianne Redman, bibliotekarie, stadsbiblioteket

Biblioteca de Catalunya

2009-03-24T15:17:00.002+01:00

Vi är många bibliotekarier som gillar att resa! I helgen var jag i Barcelona, en underbar stad med fin arkitektur och just nu ett väldigt behagligt klimat.

Jag har tidigare bott i Barcelona i närmare fyra månader men jag besökte aldrig något av stadens bibliotek. Under min korta visit i helgen hade jag bestämt mig för att göra just detta. På Barcelona stads hemsida kunda man hitta väldigt mycket intressant, bland annat alla bibliotek! (http://www.bcn.es) Man kan få texten på Katalanska, Castellano och Engelska. Jag letade alltså upp ett bibliotek som jag visste ungefär var det låg och letad sedan upp det på plats. Det enda var att det tydligen fanns två bibliotek på ungefär samma ställe. Ett vanligt folkbibliotek, vilket jag hade tänkt mig, och ett centralbibliotek som samlade all katalansk utgivning (böcker, tidningar, musik, bilder m.m.) Jag hamnade alltså på Biblioteca de Catalunya. Det kändes väldigt formellt och man behövde passerkort för att komma in. Jag förklarade lite kort att jag jobbade på bibliotek i Sverige och att jag gärna skulle se mig omkring lite. Helt plötsligt hade jag fixat mig en privat guide som visade mig runt och berättade bibliotekets historia (på spanska)! Väldigt intressant och trevligt!

Biblioteket ligger i en väldigt gammal stenbyggnad med en balkong ut mot en mysig innegård. På innergården fanns lite träd och buskar och även ett litet café/bar. Det var en livlig plats med flera besökare. Fast det var lugnt och stilla inne i biblioteket med höga stenvalv och hemtrevlig belysning.

För er som inte varit i Spanien så mycket kan jag berätta att Barcelona ligger i regionen Katalonien. Katalanerna är väldigt stolta över sitt ursprung och det katalanska språket hörs lika ofta som spanskan på gator och torg. Bibliotekarien som visade mig runt var väldigt nöjd med sitt jobb och hela hon utstrålade stolthet över sin arbetsplats. Och det förstår jag, vilken fin gammal byggnad och vilken kolossal samling (runt 3 miljoner dokument)! Vill man kika lite på biblioteket finns här en länk till en broschyr på engelska: http://www.bnc.cat/bc/BCguia_ang.pdf

Efter rundturen avslutade min guide med att spänningsfullt meddela att hon väntade på sista delen av Stieg Larssons böcker i översättning!

Jag var överväldigad av biblioteket, det trevliga välkomnandet och att jag lyckats ta mig igenom allt det här på spanska! Jag ska absolut besöka bibliotek på fler resor!

/Maja E

Resehandböckerna fungerade bra!

2009-03-20T08:39:00.006+01:00

Är tillbaka på jobbet efter den underbara resan i Asien. I en hel månad åkte jag med min familj genom Thailand och Malaysia. Resehandböckerna i serien "Lonely planet" var ovärderliga! Thailandsboken hade vi turen att kunna ta med på resan, Malaysiaboken kunde vi inte ta med eftersom den var efterfrågad av annan låntagare, men då kopierade vi några intressanta sidor och tog med kopiorna. Det gick också bra!

Landade i Bangkok och tog minibuss till Ban Huay Yang, en färd på ca 3-4 timmar. Stannade där i fyra nätter och njöt utav en oexploaterad plats i Thailand. Ett par restauranger i närheten och långa, vackra stränder utan många andra turister. Reste sedan vidare med nattbuss till Koh Lanta där vi bodde direkt på stranden, i en bungalow tillhörande Lanta Sea House. Vi har varit där förut och det var lika trevligt som sist! Lilla byn Saladan besökte vi några gånger för shopping och vi kröp och klättrade i en stor grotta, fiskade och var på ormshow, men mest låg vi på solstolarna och njöt av vila och värme. Nästa mål blev Koh Lipe efter läsning i Lonely planet. En speedboat tog oss dit på tre timmar. Hamnade tillslut på ljuvliga Mountain resort med underbar utsikt över stranden. Se bild nedan.

Tog sedan fram kopiorna om Malaysia och hela familjen läste och funderade. Vart skulle vi resa i Malaysia? Vi bestämde oss för nordöstra sidan och resan dit tog nästan 12 timmar; longtailboat, speedboat, minibuss, taxi och båt igen. Vid gränsen blev vi avsläppta av taxin och fick promenera till fots. Bara vi från väst där just då och äldste sonen blev uppmärksammad av två unga damer som sa "-Hello darling!" och log. They made his day, om man säger så...

En dryg vecka bodde vi sedan på Tuna bay island resort i bungalow igen. Malaysia är härligt och alla människor är så vänliga och intresserade av sina turister! Vattnet är kristallklart och överallt fullt av färgglada fiskar. Nemofiskarna ser ju precis ut som i "Hitta Nemo", helt ofattbart fina! Vi snorklade och såg hajar, men vårt finaste minne blir nog snorklingen då vi fick se de jättestora vattensköldpaddorna! Den känslan går inte att beskriva!

Resan gick sen vidare mot Kuala Lumpur och under första etappen dit, då vi åkte båt, kom en stor svärdfisk och hoppade precis vid båten. Oj! Kuala Lumpur visade sig vara en ren och mycket trevlig storstad. Se bild nedan. Vi hamnade flera gånger i Chinatown och riktigt sög in känslan av Asien, genom alla dofter och allt myller av människor. Resan hem gick bra och vi har nu många minnen och bilder att njuta av! Låna en resehandbok du också! Sparar man länge så kommer man tillslut iväg! På äventyr! //Annica, bibliotekarie på stadsbiblioteket, som gillar resor

Bokbilen och våren

2009-03-19T15:24:00.004+01:00

Vad skönt att våren äntligen kommit! Och vad skönt att jobba på bokbilen när våren kommit!

Jag har jobbat på bokbilen i Örebro sedan i september ungefär och mestadels fått se mörka och halkiga vägar. Nu börjar det gå upp för mig vilken härlig arbetsplats jag har. Som den skåning jag är visste jag inte mycket om bygden kring Örebro när jag flyttade hit, men nu kan jag massor. Det är väldigt vacker natur man möts av nästan direkt när man kommer utanför staden. Det är ängar, skogar små röda hus och hästar. Låntagarna är några av de gladaste och mest nöjda jag träffat på och jag känner mig alltid välkommen.

Om ni inte besökt bokbussen så kom gärna förbi. Alla turerna står på hemsidan: http://www.orebro.se/2007.html

Det ska bli ett nöje att köra bokbilen fram till sommaren! Efter det bär det av på nya äventyr på biblioteket i Brickebacken.

/Maja E, Bibliotekarie stadsbiblioteket Örebro

I Asien för första gången

2009-03-10T15:26:00.016+01:00

Ett år i förväg hade vi bokat resan till Thailand. Det kändes som ett äventyr när dagen närmade sig. Hur klarar man värmen och den långa resan? Den 22 januari bar det av och vi skulle vara borta i tre veckor. I allmänhet brukar jag tycka att det är roligt att flyga. Nu blev jag till min förvåning litet rastlös och uttråkad och sömnen ville inte infinna sig. Men de ca 11 timmarna tog ju slut…

Kl 9 lokal tid landade vi äntligen i Bangkok. Suwarnabuhmi lär vara världens modernaste flygplats. Vårt mål var Hua Hin beläget ca 20 mil söder om Bangkok. Resan fortsatte med minibuss. Trots tröttheten och den ovana värmen hade vi ögonen uppspärrade medan vi passerade jättestaden. Det var verkligen mycket att se . Husbyggen där arbetarna verkade balansera helt livsfarligt. Vägbyggen där folk hade masker för ansiktet. En del satt och åt under någon viadukt där vägarna korsades. Då och då ett utsirat tempel i starka färger eller någon förgylld Buddhastaty i kolossalformat.

Efter ca 3 timmar anlände vi till Hua Hin. Stora vägen går rakt igenom staden och fortsätter söderut längs kusten. Staden har ungefär 50 000 invånare. Där befinner sig Thailands kung ofta, och att han var där nu såg vi på att det låg tre "kungaslupar" på havet. Turismen präglar inte staden utan den "ägs" av dess invånare, och besökarna smälter in i vardagen.

Vi såg tuk-tuks, små matstånd längs gatan, butiker, hotell och så mängder av mopeder. Var och varannan människa verkar färdas på moped, ibland 2-3 personer (inkl en baby) på samma. Trafiken var väldigt intensiv men flöt ändå förvånansvärt smidigt.

Vårt hotell var ett hus på 16 våningar där vi bodde på den 8:e. Läget var strategiskt, nära till både strand och centrum med en nattmarknad alldeles intill. I stan finns ytterligare en nattmarknad och en Day Market. Den senare blev en upplevelse där man kunde se matvaror av alla de slag, de flesta okända för oss.

Religionen genomsyrar allt. Det fick vi uppleva flera gånger. Varje gång det är fullmåne firas Buddha. Vi besökte ett tempel söder om stadens centrum. Där samlades människor som lyssnade på de orangeklädda munkarnas entoniga mässande. Sedan vandrade alla med munkarna i spetsen tre varv runt templet med gula blommor och tända ljus i händerna. En säregen upplevelse!

Maten var ett kapitel för sig – underbart god och man mådde så bra av den. Annat som var nyttigt var promenaderna men aptiten ökade också!

En hel del djur träffade vi, både vilda och tama. Elefantridning i djungeln är klassiskt och det ville vi inte missa. Elefanten var 28 år – de kan bli upp till 100 år. På ett ställe fanns det en hel koloni nästan tama apor. Vi hade med oss bananer som dom mumsade i sig. En dag under en biltur såg vi vid vägkanten en flock vilda apor (någon sorts babianer) som just kom ut ur djungeln. De var i alla åldrar. De små hängde under magen på mamman. Vid det s.k. tigertemplet träffade vi tigrar. De tas om hand av munkar sedan många år. Eskorterad av personal får man gå runt och klappa tigrarna och bli förevigad med sin egen kamera. Väldigt spektakulärt men också intressant.

Resan gjorde överhuvudtaget ett stort intryck; att få en inblick i livet, kulturen och religionen i en annan del av världen ger mersmak. Jag längtar dit igen.

Marianne G.

Läs mer!
Bergman Saengkhamchu : Resa i Thailand, 2008

Cummings : Bangkok, 2008

Resebrev från Borneo

2009-03-04T11:14:00.014+01:00

Hej!

Så är vi äntligen här på den avlägset belägna ön Borneo. Med oss kom regnet, himlens alla kranar öppnades samtidigt rakt över ön och "någon" glömde att stänga av dem. Efter ett par dygn i staden Kuching tog vi bussen till Sibu for att fly regnet. Här har det också regnat våldsamt, parkeringsplatser är avstängda och vissa gatbitar tar sig bilarna endast med möda fram på.

Innan det började störtregna hann vi besöka ett område utanfor Kuching där det finns orangutanger. Vi var där lagom till matningsdags och hade turen att få se minst 10 apor, från en stor gammal hanne till en liten bebis som klängde på sin mamma. Underbart att se! Vi pratade med en man som jobbade med djuren 365 dagar om året, åtta timmar om dagen, 4 timmar på morgonen och 4 timmar på kvällen. Han berättade att han varit med om att föda upp några av aporna med nappflaska. En man som verkligen älskade sitt jobb att rädda orangutanger från utrotning. En av aporna var en ilsken hona som vi fick lov att akta oss för. När hon kom för nära ropade vakten på oss att vi skulle flytta på oss. Han kunde inte hantera henne alls.

De första dagarna på semestern tillbringade vi i Singapore. Det var en lyckoträff att vi flög dit och också stannade så att vi fick vara med om staden/landets kinesiska nyårsfirande. Flodpromenaden var som en kokande gryta av människor och vackra nyårsdekorationer. Vi var där två kvällar i rad och åt mat med alla andra firare, lyssnade på musik, strosade runt och tittade storögt på firandet.

Storögt tittade vi också på Orchard road som vi tyckte att vi borde se när vi ändå var på ort och ställe. En vidunderligt vacker gata med rolig, spännande modern arkitektur. Jag hade ingen aning om att gator kunde vara så vackra. Där finns mängder med varuhus och det man inte kan köpa där är nog ganska ovanliga saker.

Singapore var varmt och solen gjorde mitt ansikte rött, trots att vi bara gick i solskenet en kort kort stund. Större delen av tiden där var det molnigt. Det var nog tur för att skydda sig mot en sol som bränner trots att det är molnigt och man befinner sig i skuggan, det är inte lätt. Singapore är verkligen en stad att rekommendera för alla hugade resenärer. Spännande arktitektur, vackert, perfekt och lättfattligt tunnelbanesystem, lätt för gångare att ta sig fram och mycket att titta på.

I morgon fortsätter vi vår färd till Kapit 3,5 timmar uppför floden vi bor vid. Vi åker troligen tillbaka hit igen sedan, och fortsätter var färd på lite enklare vägar än vi tänkt. Det är helt enkelt för farligt att åka vidare på grund av det intensiva regnandet.

Det är lite krångligt ibland när vi ska beställa mat eftersom det inte finns matsedlar på engelska, i alla fall inte på de ställen där vi äter. Igår chansade jag på maträtt nr 9 och nr 10, eftersom kvinnan jag forsökte kommunicera med för ovanlighetens skull inte förstod vad jag menade. Tycker ofta att det går bra att peka, men igår var det stopp. Maträtt nr. 9 och 10 visade sig vara väldigt goda båda två, kanske var det hungern som gjorde sitt till, men det smakade jättegott, vad det nu än var. Nudlar, ägg och kyckling kände vi igen, men sen...

Hälsningar!
Marianne och Christer

Mot främmande land!

2009-01-21T09:11:00.003+01:00

Vi är tre bibliotekarier på Örebro stadsbibliotek som ska på långresor till Asien. Vi landar snart i Bangkok, Kuala Lumpur och Singapore. Inför resorna har vi dammsugit bibliotekets hyllor och surfat på nätet för att hitta bra platser att besöka. Vi har läst böcker i serien Lonely Planet om Thailand, Borneo, Malaysia, Singapore & Brunei. Den ger handfasta råd om allt du behöver veta i främmande land. Vi har också läst Willmaguiden om Malaysia och Singapore på svenska. Den ger lättlästa tips om bland annat transporter och resvägar.

Man kan också läsa skönlitterära böcker. Majgull Axelssons "Långt bort från Nifelheim" ligger nedladdad i Ipoden i väntan på solstolen vid poolen. En hemsk och tragisk berättelse om Philippinerna, men ändå viktig att ta till sig inför en Asienresa.

Resväskorna och ryggsäckarna är packade med kläder och många pocketböcker.

Snart far vi!

Annica Arvidsson, Marianne Gullö och Marianne Redman

Vad har hänt med webben?

2009-01-12T10:44:00.002+01:00

- Vad har hänt med webben? Jag hittar inte sidorna jag brukar läsa!

En vanlig fråga i dagarna, som vi besvarar efter bästa förmåga:
-Vi bygger om! Det tar tid. Den kommer att bli bra igen.

- Jag hittar inte telefonnummer till stadsdelsbiblioteken!
- Jag hittar inte telefonnummer till personalen på biblioteket som jag brukar ringa till.
- Var är alla boktipsen?
- Var är alla bilder?

Vi svarar:
- Vi bygger om. Det tar tid.

Vi som jobbar med webben längtar väldigt mycket efter att få en fungerade hemsida igen. Just nu väntar vi på utbildning i hur man publicerar i det nya publiceringsverktyget. När vi fått det ska vi börja jobba för fullt med informationen igen.

Tills dess, håll ut!

Marianne Redman, bibliotekarie stadsbiblioteket

Nytt år med motion och hälsa

2009-01-08T14:56:00.004+01:00

Nytt år, som redan börjar bli gammalt och nya föresatser. I många böcker, tidningar och tidskrifter kan vi läsa om hur vi bäst ska sköta oss, nu när året är nytt och och föresatserna goda. Nerikes Allehanda propagerar för rikligt användande av vitkål och visar bilder på tränande människor på gym. Här gäller det att ligga i.

Köerna till informationsdisken blir tidvis långa. Det är nu den där boken man tänkt på länge ska lånas. Nu ska man börja med en ny hobby, som man behöver läsa om. Nu har litteraturlistorna för de nya kurserna kommit, nu behöver vi läsa om nyttig kost och hur man motionerar bäst...

I biblioteket skyltar vi med böcker om motion och hälsa. Skönt att veta att det finns handfasta råd att ta till som experter inom området skrivit. Det svåra är bara att det finns så många experter och att de tycker så olika. Men egentligen kanske det inte spelar så stor roll vad vi gör, bara vi gör!

Ta till exempel en promenad till biblioteket, det ger motion. Läs och låna böcker! Det ger hälsa!

Marianne Redman, bibliotekarie Örebro stadsbibliotek

Snöflingor

2008-12-11T10:19:00.005+01:00

Snöflingor dansar utanför mitt fönster. Äntligen lite decemberkänsla! Mörkret flyr för detta naturens under, som gör allt vackert och ljusare.

I biblioteket märks tydligt längtan till julen. Ju närmre julen vi kommer, dess fler blir frågorna om julklappsböcker. Så här kan det låta:

- Har du barnbarn? Jag vill ha bra tips på barnböcker att köpa i julklapp till barnbarnen och jag tänkte att om du har barnbarn, så kanske du vet några riktigt bra barnböcker.

En riktigt rar bok att köpa till små barnbarn har jag hittat i år:

Sagan om mössens julafton av Alf Proysen. Den har kommit i ny upplaga år 2008 och är härlig att ta fram till jul. I den finns sången som börjar: "När nätterna blir långa och kölden sätter in, tar mamma mus och samlar hela barnaskaran sin..."

Med den boken i sin hand kan man sitta i länge i soffan. Sjunga, läsa och se på snöflingorna som dansar, för att plötsligt upptäcka att är våren här.

Marianne R., bibliotekarie Örebro stadsbibliotek

Barnbarnstid

2008-12-05T06:46:00.005+01:00

I eftermiddag är det dax för andra träffen i vår Barnbarnsklubb. Medlemmarna i klubben är engagerade mor- och farföräldrar som vill förmedla läsglädje till sina barnbarn och vi på Stadsbiblioteket ger förutsättningarna genom att kalla till små inspirerande sammankomster på vår fina barn- och ungdomsavdelning.

I eftermiddag har vi tänkt att vi ska ge bra julklappstips. Vi säljer bra böcker från "En bok för alla" till mycket förmånliga priser och nu har vi läst in oss på några stycken för att försöka presentera dem på ett inspirerande sätt för klubben. Vi ska också presentera Jan Lööfs nya bilderbok "Matildas katter". Den finns inte att köpa än genom "En bok för alla" så vi säljer inte den, men just idag ska vi det genom Lindhska bokhandeln som också är med i samarbetet kring Barnbarnsklubben. Vi hoppas att många av våra "biblioteksbarnbarn" får böcker i julklapp! Eller att de får med sig många låneböcker hem i en kasse, fulla med ord och bilder!

Sen har vi tänkt att måla i eftermiddag också. Utifrån Pernilla Stalfelts nya bok "Färgerna" så hoppas vi ge barnen lust till att skapa bilder. "-Vad är rött på julen?" "-Kan ni komma på något som är brunt på julen?" Tänk om det blir fina teckningar som vi kan hänga upp på biblioteket! Det skulle bli toppen!

Allra sist blir det boklotteri. Det är spännande att få skriva sitt namn på en lapp och stoppa i lotterilådan! Tänk om just jag vinner! Då vinner man en fin bilderbok förstås. Vilken? Det säger jag inte...

Har du barnbarn i åldern 6 månader till 6 år och vill gå med i Barnbarnsklubben? Läs mer på vår hemsida: www.orebro.se/barnbibliotek

Det vore jättekul om ni kom! Till böckernas värld och oss!

//Annica, bibliotekarie på Stadsbiblioteket i Örebro

Vinterdepressioner

2008-12-04T10:25:00.008+01:00

Idag kan man läsa i Nerikes Allehanda att vi nordbor lätt drabbas av vinterdepressioner i denna mörka vintertid. Botemedet mot åkomman kan vara att skaffa sig så mycket ljus som möjligt under de få ljustimmarna som dagen ger.

Ett annat botemedel kunde ju vara att man tog bort vintermånaderna ur almanackan, att december till februari helt enkelt suddades ut och ersattes av mars, april och maj. Fast då skulle det kanske stå i tidningen om vårdepressioner i stället. Och bytte vi ut månaderna mot sommarmånaderna så skulle vi kanske få läsa om semesterdepressioner. Ja, anledningar till depressioner finns det gott om.

Att ta bort månader som jag skriver kan man så klart inte göra utom i fantasins värld. Att gå in i fantasins värld i timmar när vintermörkret lägger sig över landet, är också ett sätt att göra dagarna lättare till ljuset återvänder.

Bland bibliotekens hyllor finns mängder med böcker att försvinna bort i, till fantasivärldar eller riktiga världar.

Prova en god bok mot vinterdepressionen!

Se Gudrun Weidersjös boktips om "Det tysta rummet"!

Kan den boken vara något att mota din depression med?

Marianne Redman, bibliotekarie Örebro stadsbibliotek

Advent

2008-11-27T12:06:00.006+01:00

Snart är det första advent och vi har tagit fram en del av våra julböcker. Det känns kanske lite tidigt, men det är nu frågorna kommer om julberättelser.

- Jag ska läsa något om julen i min förening, säger en låntagare. En annan ska läsa för gamla människor på ett hem. Lärare vill ha böcker till barnen. Andra ska spela eller sjunga julmelodier och vill ha noter och sångtexter.

I affärerna har det sedan länge varit jul. Affärsmännen tävlar med varandra om att sälja de bästa julklapparna. I år ska visst den bästa klappen vara en upplevelse, enligt vad jag läste någonstans.

- Härligt, tänker jag genast. Det är väl en läsupplevelse som menas!?

Jag önskar mig Majgull Axelssons senaste bok Is och vatten, vatten och is i julklapp.

Vilken upplevelse önskar du?

Marianne Redman, stadsbiblioteket

Bibliotekskatt

2008-11-20T11:00:00.004+01:00

Har just läst boken "Bibliotekskatten Dewey" av Vicki Myron. Den handlar om en liten katt som hittas en morgon i bokinkastet på folkbiblioteket i staden Spencer. Katten adopteras av personalen och får tillbringa sitt 16 åriga kattliv på biblioteket. Vissa förfasar sig och andra gläds över denna lilla spinnande varelse som älskar och älskas av alla besökare. När katten dör stod hans dödsruna i 300 tidningar världen över kan man läsa i baksidestexten. Sant eller inte det här ska inte bli någon recension av boken utan en fundering kring biblioteksmiljöer.

Skulle stadsbiblioteket i Örebro kunna adoptera en katt? En som tassar runt hyllorna, sover i knät på tidningsgubbarna, leker med barnen och snosar efter mat på Mummel? Visst skulle det höja mysfaktorn med 100 % tycker alla vi kattälskare (men en liten katt skulle inte räcka till denna stora yta ; vi behöver minst ett par-tre stycken!) men jag kan redan höra protesterna från allergiker och katträdda och säkert många djurvänner.

Hur ska då miljön utformas på ett bibliotek? Mjuka soffor, fåtöljer är självklara men skulle en TV vara det? Datorer har vi men tv-spel att både nyttja och låna? Ska miljön vara som ett stort vardagsrum? Som en läromiljö? Eller ska miljön vara strikt professionell på gränsen till opersonlig? Ska det finnas prydnadskuddar, små lampor, blommor och annat pynt eller trivs vi i den mer avskalade miljön? Naturligtvis är det en smakfråga men också en fråga om hur vi vill
upplevas av våra besökare och vilket intryck vi vill skapa. Vad tycker besökarna egentligen om miljön?

Biblioteket är kommunens största offentliga rum och miljön borde vara viktig inte minst för politiker. Här visar kommunen upp sig och vi är ansiktet utåt. Det vore kul att få höra hur andra tänker kring den miljön vi har idag och hur man vill att den ska utformas. "Morgondagens bibliotek" ; vad är det egentligen?

Frågan kvarstår alltså ; kan stadsbiblioteket i Örebro adoptera en katt? och vad skulle den heta?

Marita

Oh oh oh Dagny

2008-11-19T09:13:00.003+01:00

Blir så innerligt glad när våra besökare vill berätta för andra om härliga läsuppleverser de varit med om. Sedan en tid tillbaka får vi då och då skrivna boktips, som vi publicerar på vår webbsida. Ibland filmar vi i stället personen när han eller hon berättar om en eller flera böcker. Har du lust att vara med?

Idag kom Dagny till biblioteket, för att låta sig filmas när hon berättade om böcker. Dagny är inte vilken Dagny som helst. En levnadsglad person med en finurlig humor som gläder andra. Dessutom är hon the "Dagny", hon i schagern "Oh, oh, oh Dagny, kom hit och spill..." du vet.

Se filmen!

Det tycks vara flera städer som ståtar med att ha "the Dagny" boende i sin stad, men det är ju i så fall bara för att de inte vet att "the Dagny" flyttat, och bor i Örebro nu.

Frågorna i disken är annorlunda under hösten, än i somras. Många, många kommer med sina skolarbeten och söker fakta till dem. Fortfarande får vi frågor på resehandböcker till nära och fjärran resmål. Resandet pågår ju under hela året. Det är spännade att träffa alla dessa förväntansfulla människor som drömmer om, och planerar resor.

Jag drömmer också om en resa
Marianne Redman, stadsbiblioteket

Stadsbiblioteket besöktes av många på bokmässan

2008-11-17T00:10:00.004+01:00

Bokmässan är slut och jag konstaterar att det har varit lyckat för Örebro Stadsbibliotek att vara med. Vi har haft besök av många, både bekanta och okända, och de har kunnat ta del av vårt bildspel, det lilla urval av tidningar och tidskrifter som vi tagit med från biblioteket och vår äppelhylla fylld med litteratur i många skepnader.

Många deltog i vår tävling för att ha chansen att vinna presentkort på Lindhska bokhandeln eller biobiljetter på Bio Roxy.

Ett stort tack till alla som varit med och arbetat med mässan på olika sätt! Det är många mässbesökare som fått träffa vår kompetenta och trevliga personal!

Katarina Möller

Bokmässans höjdpunkt - än så länge!

2008-11-15T18:46:00.007+01:00

En föreläsning av Gillis Herlitz kan inte bli annat än en braksuccé! Vilken underbar förmåga att trollbinda en publik han har, den karln! Kunskap, kloka synpunkter och humoristiska iakttagelser när det gäller kulturmöten och integrationsarbete är ingredienserna i hans föreläsning. Dessutom fick han bibliotekspersonalen i publiken att gråta av glädje när han talade om vilken betydelse biblioteken kan ha och att vi måste få mer pengar för vår viktiga verksamhet! Det lät som ljuv musik i mina öron och det fick mig att kasta mig över Eniro för att rota fram adressen till honom för att försöka få reda på lite mer om hans bibliotekstankar.
Snabbt som sjutton svarade han och det är ingen tvekan om att vi måste försöka få hit honom igen! En föreläsning för bibliotekspersonal OCH POLITIKER - det skulle kunna hjälpa oss att synliggöra vad vi kan åstadkomma om vi får anständiga resurser! Läs själva vad han skrev:

"Några tankar kring folkbibliotekens roll i samband med integrationsarbete

En grundförutsättning för integration är att det finns mötesplatser. Folkbiblioteken erbjuder sådana mötesplatser. Det är gratis att gå dit, där finns dagstidningar, datorer, landsmän, böcker på lätt svenska, svenskar och människor med alla sorters ursprung och bakgrund. Biblioteken är symboler för, och verksamma krafter i, demokratiseringsarbetet. Dessutom är bibliotekspersonalen av hävd ett mycket serviceinriktat släkte. Det finns knappast några förfrågningar eller önskemål som inte personalen gör allt i sin makt för att tillmötesgå.
Det finns de som tror att när ”man integreras” släpper man kontakten med det gamla. Så är naturligtvis inte fallet. Det trygga integrationsarbetet för den enskilde individen kräver en kontakt och en trygghet bakåt, med ursprunget. Denna trygghet förmedlas delvis genom förekomsten av dagstidningar på biblioteket på det egna modersmålet. På biblioteket finns böcker på lätt svenska vilket är avgörande viktigt vid språkinlärningen och det är nog så att utan språket blir integrationsarbetet i det närmaste fruktlöst.
Om man i en stad har stora grupper av invandrare från ett och samma land kan biblioteket ta initiativ till att bjuda in kända författare från det landet för föreläsningar och seminarier eller öppna debattkvällar. Detta skulle betyda oändligt mycket för självkänslan hos den berörda gruppen men skulle också vara mycket viktigt för integrationen i stort. Svenskar skulle därigenom få stifta bekantskap med en kanske för dem okänd litterär tradition. Integration är naturligtvis inte en enkelriktad process. Där finns åtminstone två parter som behöver närma sig varandra. Biblioteken kan bidra till detta.
Några bibliotek i Sverige har tagit initiativ till vad man kallat ”bokpratare”. Många invandrade barn kommer från familjer med mycket låg utbildning och utan litterära traditioner. Böcker har aldrig förekommit i hemmen. I grundskolan har man då i ett samarbete mellan det lokala biblioteket och skolan plockat ut s. k. bokpratare ur varje klass. En pojke eller flicka som får i uppdrag att läsa en lämplig skönlitterär bok och sedan berätta om den boken för sina klasskamrater. Resultaten visar att de som utsetts till bokpratare, tidigare utan litterär tradition, växer i sina nya roller. Det visar sig dessutom att dessa bokpratare blir betydligt mycket mera frekventa låntagare på biblioteket. Det har också visat sig att klasskamrater fått ett intresse för att läsa och gärna anmäler sig som bokpratare. På så sätt, genom en ganska liten insats skapar man ett läsintresse hos grupper av barn som annars inte skulle ha kommit i kontakt med vare sig bibliotek eller böcker. Läsandet ger ordförråd, tankar, språk, upplevelser. Det här är naturligtvis bara ett exempel på aktiviteter som biblioteken kan ta initiativ till i samarbete med olika aktörer. Biblioteken har viljan, kompetensen och materialet.
Folkbibliotekens potentiella roll i integrationsarbetet är inte till fullo insett eller utnyttjat. Folkbiblioteken bör ges ett tydligt uppdrag inom området om det inte redan omfattas av andra uppdrag i verksamheten. Det räcker naturligtvis inte med enbart ett uppdrag. Utökade resurser måste också ställas till bibliotekens förfogande. Resurserna är ett sätt för samhället att erkänna den viktiga roll biblioteken har i detta för Sverige helt avgörande arbetet med integration.

Gillis Herlitz
Fil. Dr Etnologi."

Den sista meningen får mig att inse att vi är svältfödda både när det gäller visioner och erkänsla.
Christina Wallén, Örebro stadsbibliotek

Bokmässeminnen - Christer Blohm om ÖSK och kamrater

2008-11-14T17:08:00.006+01:00

Lyssnar på historien om ÖSK, berättad på ett trevligt och medryckade sätt av föreningens kanske främste kännare, Christer Blohm. Blir alltid så imponerad av människor som lyckas samla så mycken kunskap och också få den i tryck, i bokform. I den här slottssalen är det inte alls trångt om saligheten, de flesta mässbesökare söker sig till de mest kända författarnas föreläsningar. Bland oss som valt Christers föreläsning sitter personer, som liksom Christer är mycket kunninga i örebrofotbollens historia. Jag är nog den ende novisen.

Härligt med bokmässor är kontakten med arbetskamrater som dyker upp från nära och fjärran bibliotek. Att få byta några ord och få några snabba tips om böcker att läsa och jobb att göra. I år hittade jag en gammal kamrat i stolen bredvid mig under en föreläsning. Å, så roligt att ses!/Marianne Redman, Örebro stadsbibliotek

Intressanta föreläsningar på Bokmässan i Örebro

2008-11-14T15:08:00.003+01:00

Väljer en utav dem: Majgull Axelssons. Känns stort på något sätt. Lite orolig att jag inte ska få en plats, men det går bra. De flesta stolarna fylls, men alla som vill kommer in. Och så står hon där, författaren. Förväntan. Stor. Hon fyller rummet med sin berättarkonst och sina böcker. Jag slås av hennes professionalism och hennes kunnande. Lätt och ledigt berättar hon om bakgrunden till böckerna, varifrån de kommer och hur de växt fram. Väcker intresse för de böcker man ännu inte läst. Speciellt dokumentärromanerna låter intressanta, men skrämmande: "Rosario är död" och "Långt borta från Nifelheim". Skrämmande eftersom de bygger på svart verklighet. Hon pratar även om sin senaste bok "Is och vatten, vatten och is". Systrar och tvillingar, syskon och kusiner. Antar att vi har lång kö på den på biblioteket, men det gör inget. Tids nog är den i min hand. Ser fram emot det. En stor applåd för Majgull!
//Annica, Örebro Stadsbibliotek

Vad säger bilden om oss?

2008-11-13T12:10:00.004+01:00

Tolka den som ni vill!

Kommentera!

Vi hade ivarjefall kul...